Untitled Document

EN ENSAM RESENÄR

Det är vinter i mitt bröst
ändå barmark där jag går
Det blåser i mitt hjärta
fast det är stiltje där jag står

Jag kan inte längre le
åt nånting mindre kul
Det är ingen sorg du ser
i mej när jag är tyst och ful

Det är bara nån slags längtan
som inte vill ge sej av
som säger mej att jag borde
byta mark, kanske dra till nåt hav

Nej, det är ingen livströtthet
som du hör i min röst
Jag vill bara tro på
det som talar i mitt bröst

Så jag ger mej av nu
jag ger mej av nu
Vi får väl se vad som kan hända
en ensam resenär
Jag lämnar dej här nu
på det bullriga nattcaféet
Jag fortsätter min resa
med fötterna på samma plats

VAGGSÅNG

Runt om här går moderna fascister
vilda, blodtörstiga nationalister
och dom som tror dom är Gud allihop
men för en vilsen ynkrygg finns ingen bot
Här går tusenden som skjuter med megafon
och profitörer som lever på andras lån
och vem vet vad som drömmer om
dom som glömt varifrån dom kom

Här går alla dom fattiga och alla dom rika
och dom som säger att vi är rätt lika
och dom kuvade, tysta, bortom all lyster
Här går min bror och här går min syster
Och poeten som sopats ner i kloaken
han är väl inte längre vaken
Han är kanske borta precis som Mahatma
och alla dom goda i döden försatta

Bland dom vissnade blommorna i stadsparken
har en flickas blod frusit på marken
Där gick en ung man med maskingevär
en sommarkväll när han var olyckligt kär
Men nu blundar vi, jag vill sova på din arm
och vaggas av regnet mot vår fönsterkarm
I morgon är det ännu en dag
när vi vaknar är det du och jag
om vi vaknar, du och jag
om vi vaknar igen

BRA TEATER

En del växlar ringar, en del växlar pengar
En del slår ihjäl, själv slår jag på strängar
och jag börjar tro att jag inte
har nåt annat val

Hycklarna smickrar och kvinnorna ler
Försvinner prinsessan så finns det ju fler
Själv står jag på månen och ser på
med tequilan i min hand

Dom älskande älskar i lust och i nöd
Har man ingen att älska kan man hellre va´död
Så har väl bitterheten sagt
i en och annan ensam själ

Somliga väntar långt bortom förnuft
andra dom söker och lever på luft
Jag har väntat och sökt
och jag har fått ett och annat svar

Jag fick en plats i salongen
en gratisbiljett till en bra teater
bättre än Shakespeare och Moliére
Allt som kan ses här är bra teater
aktörer som dansar för varann
Det är den eviga föreställningen
dit biljetterna aldrig tar slut

En del bränner broar, en del vandrar på
där dom alltid har vandrat i nostalgiska spår
Jag säger inte att jag vet
vad som är rätt och fel

Jag vet inte mer än nån annan som går
längs tigande gator i väntan på vår
Ridån går upp nu
det är dags för ännu en akt

LILLA MALENA

Lilla Malena, jag såg dej gå
här på jorden en liten stund
Vin och piller blev din tröst
när ensamheten kändes alltför svår

Lilla Malena, du fick ju ett barn
ett liv att vårda, tröst och ge kärlek
Var du nånsin riktigt ensam?
Hörde du aldrig barnets skrik?

Du skrev några brev till dom få
som visste att du fanns
Du skrev att du var ledsen
och att du inte skulle orka länge till

Lilla Malena, ditt liv blev kort
Du skulle ha blivit trettitre
Du är bara aska nu, satt i jord
Jag vet, Malena, att du älskade ditt barn

I EN DJUNGEL

Det var dags att ge sej av
jag var så trött på landsorten
Jag ville se andra mänskor
hitta ett nytt språk
finna stoff och guld
Så jag packa´min trunk
och löste enkel biljett
med destination Stockholm C
Storstadsdjungelns äventyr
hade hägrat i fem-sex år

Men när jag kom till djungeln
gick orden på krogen
Det blev inte som jag tänkt
Poetlivet sprack i jakten på pengar
och på färden under jord
Jag mötte inga hotfulla djur
men mänskor med hål i ögonvrån
och jag väntade kniven många gånger
där jag gick i en djungel

Jag reste min väg till sist
jag styrde kosan mot min hemtrakt
och jag visste att allt skulle komma tillbaka
orden och lugnet och hoppet
Och nu är jag här vid mina rötter
och inte är jag särskilt vis
men ett det vet jag
och det är att jag inte
ska söka efter pärlan
i en djungel

EN DAG FÖRSENT

Här bullrar nu profeter
om alltings undergång
Vår sista stund är synlig
är profeternas sång
Jag hörde nån säja
att i himlen är det kallt
och att helvetet alltid glöder
Men säjer det allt?

En dag försent kommer vi iväg
en dag försent
En dag försent ska vi finna ro
en dag försent

Och Gud han sitter välmående
däruppe i det blå
och det är inte mycket han vet
om hur vi härnere mår
Han är nog ganska ensam
var han än må bo
ensam så som vi
på jakt efter tro

En dag försent kommer vi iväg
en dag försent
En dag försent ska vi finna ro
en dag försent
En dag försent kommer vi iväg
en dag försent
En dag försent finner vi en tro
en dag försent

Vi går här och lider
på vår märkliga färd
och vi bejakar all sorg
som finns i vår värld
och räcker det inte
så vet vi hur vi ska
skapa mer av det onda
eller avstå från nästa dag

En dag försent...

KÄR IGEN

Jag är kär igen i kvinnan i mitt liv
som jag mötte en gång för längesen
Hon kom just när jag hade förlorat
en match mot kärleken igen
Hon kom med ljus, hon kom med liv
hon visade mej allting gott
och vad som är bäst
det har jag nog förstått

Vi vandrar inte på några sommarängar
Alla stunder går inte i rött
Vi måste gå åt varsitt håll ibland
om nånting nytt ska kunna bli fött
Vi vet ju var vi har varann
och behöver inte veta mer
Det finns nån som vill ha
Det finns nån som vill ge

Jag är kär igen, kär igen
och det är långt kvar till himmelen
och jag vet att tiden för oss hem, min vän

Vi har pratat om att slå oss ner nånstans
Ett hus på landet, några djur och några barn
och vi säjer att vi inte får glömma
att resa men att ändå bli kvar
blir kvar vid det vi känner till
bli kvar i det vi har
i kärlek och drömmar
där vi finner svar

HON DANSAR

Himlen är inte alltid blå, den är den samma
i Hamburg, Paris och Stockholm
Hon går där och ler på dom smala gatorna
Kanske är hon tjutvå eller yngre eller äldre
Hon har gått här i alla tider
och tjänat sitt levebröd
och tröstat gifta män
eller trippat och törnat in
Här kommer hon igen

Hon dansar, hon dansar
sårbar och utan pengar igen
Hon vet vad männen vill ha
hon vet vad dom har som hon kan ta
Alltid finns nån som hostar pengar
för ett snabbt, sen kan hon dra
Hon är ju inte precis typen
som vill stanna kvar

Hon snubblar på vilket hjärta som helst
svart eller vitt spelar ingen roll
bara det finns pengar
Alltid går hon inte i rännstenen
och väntar på nästa bil
Hon sitter ensam vid ett bord på en krog
målad och svartklädd i ett cigarettröksmoln
eller jagar hon besatt efter guldet
på nåt dansställe strax innan dom stänger
Här kommer hon igen

ÄNGLAR

Ingenting mer än några rader
av enkla ord i en frusen värld
Ingen predikan eller ännu ett tal
bara en önskan om försoning

En del hållar andan, röster fryser till is
Under hot föds nya barn bakom lås
Tystnaden talar ett enkelt språk
som vittnar om rädsla, som vittnar om blod

Vi är änglar, så vackra änglar
och vi dansar i köldens tid
Bröder och systrar, svarta och vita
gula och röda i öst och väst

Alla dessa drömmar har aldrig lagt sej
och vaggats till sömn av skrik och skott
Dom växer i takt med dom nya hoten
och bara dom galna här tror hoppet kan dö

Copyright Rolf Carlsson/Trickleheart Music
utom där annat anges